Gikt, portvinstå – vad är det? | Symptom & orsaker till gikt (2019)

Gikt, även kallat portvinstå är en form av artrit, ledinflammation, som återkommande kan drabba lederna i främst fötterna, benen, händerna och armarna. När man upplever en så kallad giktattack så kan man känna en stark, skjutande smärta i det drabbade området och även efteråt ha svårt för att röra sig. Gikt uppstår när levern tillverkar för mycket urinsyra vilket gör att kristaller skapas och tränger sig in i lederna genom ledvätskan.

Det finns många orsaker till varför gikt uppstår och mycket har att göra med den livsstil man lever, alltså den mat och dryck man konsumerar varje dag och även hur ofta man motionerar. Det kan också vara ärftligt, en bieffekt från vissa mediciner eller orsakas på grund av andra sjukdomar som psoriasis. Det finns idag behandlingar och medicin som kan behandla smärtan när man har gikt och det är främst för att kontrollera mängden av urinsyra som skapas av levern eller hämma inflammationen.

Om man upplever en giktattack så finns det många tips för hur man kan hantera smärtan på bästa sätt. Exempelvis att lägga is på det svullna området eller dricka mycket vatten för att ge kroppen mer vätska. Om du eller någon i din närhet upplever symptomen eller känslan av gikt så är det bäst att så snabbt som möjligt kontakta en vårdcentral eller en läkare för att få mer information och rätt behandling.

Vad är gikt?

Gikt uppstår när det är för hög mängd av urinsyra i kroppen och urinsyran omvandlas till kristaller. Kristallerna är i form av små, vassa nålar, dessa sprids i kroppen via ledvätskan och orsakar sedan inflammation där de fastnar.

Högre halter av urinsyra skapas när kroppen tar in för mycket puriner som behöver brytas ner. När de bryts ner så skapas mer urinsyra och orsakar hyperurikemi. Gikt kan också kallas portvinstå eller podager och börjar ofta i stortån. Stortån blir då inflammerad och svullnar upp och blir öm, man upplever en stor smärta som gör att det blir väldigt svårt att ställa sig upp eller försöka gå på foten som är inflammerad.

Gikt uppstår i lederna och drabbar ofta händer, armar, fötter eller ben. När man upplever en giktattack så blir det därför svårt och smärtsamt att gå eller utföra någon form av arbete med det drabbade området. Därför ska man försöka vila så mycket som möjligt under tiden då området är inflammerat och det finns också flera saker man kan göra för att minimera smärtan tills inflammation går över.

Gikt
Gikt

Hur man kan hantera smärtan under en giktattack

Först så bör man undvika all rörelse eller arbete och hålla sig i sängen. Om man har inflammationen i foten eller benet så kan det vara skönt att placera en kudde under knät så att man håller benet uppåt och minimerar beröring på det inflammerade området. När man har en giktattack så kan den minsta beröringen orsaka stor smärta och obehag, även om det bara är en strumpa eller byxor man har på sig och de rör vid området. Därför är det också bra att ta av sig kläderna som trycker på det inflammerade området. Om man har inflammationen i armen eller handen så kan man lägga en kudde eller annat stöd under armbågen medan man sitter eller ligger ner för att minska påfrestningen på området.

Det hjälper också att lägga is eller en kall handduk på området som är inflammerat så att inflammation kan gå ner. Samtidigt så kan man också dricka kallt vatten och se till att man får tillräckligt med vätska i sig. Om man vill känna sig ännu mer nedkyld så kan man ta en kall dusch eller ett bad alternativt fylla en balja med kallt vatten och is och ställa bredvid sängen. En giktattack uppstår ofta på natten och det är för att man under natten kan ha brist på vätska i kroppen och kristallerna får det lättare att sprida sig och fastna i lederna. Se därför till att alltid dricka vatten under dagen och ha ett glas vatten nära sängen när du går och lägger dig.

Om du misstänker att du upplever en giktattack och det är förstå gången den uppstår så bör du kontakta din vårdcentral eller läkare för att få råd och se om du behöver åka in till en vårdcentral eller ett sjukhus för att få behandling direkt. Där kan läkaren bedöma om det är gikt du upplever och också ge dig medicin mot inflammationen och smärtan. Receptfri medicin mot värk och smärta kan också hjälpa när du upplever en giktattack och inte har möjlighet att ta dig till en vårdcentral eller ett sjukhus direkt.

När du upplever en giktattack så kan det vara värt att notera vad du har ätit under de senaste dagarna och om du har druckit tillräckligt med vatten. Gikt orsakas främst av en proteinrik diet och därför bör du se över dina senaste mål så att du vet om det kan ha varit något av dem som orsakat eller bidragit till attacken. En hälsosam livsstil är viktig för att undvika framtida attacker.

Symptom

De första symptomen som man upplever när man lider av gikt är att ett område på kroppen blir inflammerat, oftast stortån. Andra områden som ofta blir inflammerade är foten, benet, handen eller armen. Området blir då svullet, rött eller ömt och vid en giktattack kan smärtan bli så stark att minsta beröring vid området gör ont. I de flesta fall uppstår attacken under natten när man ligger och sover och man vaknar då av smärtan.

I sammanband med den första attacken så kan man få feber och svettas eller frysa. Man får då en inflammation som kan vara i några dagar och upp till en vecka. I vissa fall kan inflammationen vara i mer än tio dagar och det beror ofta på att man inte behandlar inflammationen direkt när den uppstår. Smärtan är oftast kraftigare i början, man får då svårt att röra på sig eller utföra något arbete. Smärtan avtar sedan när inflammationen börjar gå ner. Om man lider av gikt sedan en längre tid tillbaka så kan man uppleva flera attacker under en längre period och attacker som också varar längre än en vecka.

Du kan uppleva följande symptom när du har gikt:

  • Svullnad
  • Rodnat
  • Ömhet
  • Feber
  • Kallsvettning
  • Svårt att röra på sig
  • Obehag och smärta i lederna

 Orsaker

Gikt uppstår när en högre mängd av urinsyra skapas i kroppen. Mängden urinsyra ökar när kroppen tar in mer puriner än vanligt som den behöver bryta ner, resterna skapar sedan kristaller som sprids i ledvätskan eller sätter sig där de bildas, främst i lederna. Det finns många orsaker till varför man har en större mängd av puriner och urinsyra än vanligt, i de flesta fallen så beror det på den livsstil man lever men det kan också bero på andra sjukdomar eller bieffekter av medicin.

Mat och dryck är många gånger en stor orsak till gikt

Mat och dryck är en av de största orsakerna till gikt. Mat och dryck som är proteinrik innehåller ofta mycket puriner och detta är därför något man ska undvika om man vet att man haft gikt innan. Kroppen behöver bryta ner den större mängden av puriner som sedan gör att levern skapar stora mängder urinsyra. En del av urinsyran omvandlas sedan till kristaller som sprids via ledvätskan.

All mat och dryck med mycket protein bör undvikas och man ska istället äta och dricka lätt eller fiberrikt för att undvika gikt. Mat och dryck som också innehåller höga halter av fett och socker bör också undvikas för att förhindra en giktattack. Mejeriprodukter har ofta höga halter av fett och också puriner och dessa bör undvikas och istället kan man äta mejeriprodukter med lägre eller ingen mängd fett. En hel del fisk, kött och kyckling innehåller också mycket protein och bör ätas med måtta. Det viktiga är att man ser över sin diet och håller balans så att man inte får i sig för mycket protein, fett och socker på en gång som kan trigga en giktattack. Om man vet att man har höga urinsyrehalter eller att de är i obalans så bör man vara extra vaksam.

Alkohol

Alkohol är också en bidragande faktor till att en giktattack kan uppstå och man bör därför undvika all alkohol. Specifikt så bör man undvika alkoholhaltiga drycker som innehåller en hög mängd puriner, som öl, eftersom att en högre mängd puriner gör att levern skapar mer urinsyra. Man kan få råd från sin läkare angående vilka alkoholhaltiga drycker som går att dricka men innan man vet med säkerhet så bör man inte dricka någon alkohol, även alkoholfria drycker kan ha en stor mängd protein och det är därför bättre att dubbelkolla.

När man dricker alkohol så gör kroppen också av sig med mindre urinsyra vilket gör att risken för att kristaller skapas blir större. När man druckit mycket alkohol på en gång så kan därför urinsyrevärdena öka drastiskt eftersom att man både gör sig av med mindre urinsyra och kroppen tar in mer protein och puriner än vanligt från drycken. På så sätt kan man trigga en giktattack speciellt om man redan sedan innan har obalans med urinsyrehalterna.

Andra sjukdomar som kan leda till gikt

Det finns andra sjukdomar som kan leda till gikt som exempelvis psoriasis eller stress så om man har en annan sjukdom som ofta kopplas till gikt så bör man kolla upp sig. Om man ofta upplever stress och i kombination med det också har en ohälsosam livsstil så kan det vara värt att kontrolleras av en läkare så att detta inte är orsaken till gikt. För att minimera risken för gikt när man har en annan sjukdom som ofta leder till gikt så bör man fokusera på att ha en hälsosam diet och motionera samt alltid dricka mycket vatten under dagen. Det kan också löna sig att kolla upp sina urinsyrehalter då och då så att man vet att de är i balans.

Läkemedel och medicin som kan öka din gikt

Det finns flera sorters mediciner som kan öka mängden urinsyra som levern skapar och om du tar någon av dessa mediciner så bör du vara extra noggrann med att dricka vatten och äta en diet utan mycket protein. Följande mediciner kan orsaka en högre mängd urinsyra:

  • Vätskedrivande läkemedel
  • Acetylsalicylsyra
  • Cytostatika

Om du använder eller ska börja använda någon av dessa mediciner så bör du hålla koll på din hälsa och även se med din läkare så att det inte finns en hög risk för gikt.

Genetiskt

Gikt kan vara ärftligt och om man ser att någon person i familjen eller släkten lider eller har lidit av gikt så bör man se över sin hälsa och undvika de faktorer som kan bidra till att gikt uppstår. Hur kroppen bryter ner olika sorters proteiner och sedan skapar urinsyra styrs till stor del av vår genetik och det kan därför påverka så att risken för gikt blir högre för en del individer.

Livsstil om man har gikt

Vilken livsstil man har kan också påverka hälsan och risken för gikt. Det finns många fall där gikt har orsakats på grund av övervikt och det är därför viktigt att se över sin hälsa och motion. För hög konsumtion av proteinrik mat, alkohol och när man dricker för lite vatten under dagen kan bidra till risken för att gikt uppstår. När man är överviktig så har kroppen och speciellt njurarna svårare för att minska mängden urinsyra och när kroppen snabbt skapar större mängder urinsyra så kan det leda till att kristallerna bildas och sätter sig i lederna vilket i sin tur kan ge dig gikt.

Gikt
Gikt

Söka vård

Det kan vara svårt att veta när det är dags att söka vård. Om du upplever något av symptomen som tidigare nämnts så kan det vara bra att kontakta en vårdcentral eller läkare. Om du upplevt smärta under en längre tid i lederna i fötterna eller händerna så är det bättre att söka vård så snabbt som möjligt istället för att vänta ut det eftersom att gikt oftast är ett återkommande problem. Om levern producerar höga halter av urinsyra så kommer gikt fortsätta att uppstå tills det att mängden urinsyra minskar eller stabiliseras. Med hjälp av medicin och förändringar i sin livsstil kan man minimera inflammationen och undvika risken för gikt i framtiden.

Om man upplever en giktattack så finns det flera saker man kan göra för att lindra smärtan men man bör fortfarande behandla inflammationen hos en läkare så att man inte riskerar att skada lederna. Giktkristaller kan under en längre period skada lederna och man kan drabbas av kronisk gikt vilket innebär återkommande attacker, giktknutor och smärta i lederna.

När man söker vård för gikt så behöver läkaren utföra en ledpunktion för att se om det finns kristaller i ledvätskan. Det kan vara lätt att se att man lider av gikt baserat på svullnaden och ömheten men för att bekräfta att det är just giktkristaller som orsaker smärtan så utför man ledpunktionen. Med ett blodprov kan också läkaren se om personen har en högre mängd urinsyra i kroppen som orsakar att kristallerna bildas och det är just urinsyrehalterna som man vill ha i balans så att risken för att kristaller skapas minskar.

Om man har haft gikt under flera år så kan man med en röntgen se hur lederna påverkats av kristallerna och i få fall där man valt att inte undersöka sig så gör man en röntgen för att se hur lederna förändrats eller skadats. Många kan uppleva smärta eller obehag i lederna även om de inte haft en giktattack nyligen och det kan vara på grund av den skada som skett under en tidigare giktattack.

Behandling av gikt

Om man upplever gikt för första gången eller bara haft den ett fåtal gånger så behandlas man ofta genom att få medicin för smärtan och för att få ner inflammation. Inflammationshämmande läkemedel som kolkicin och prednisolon kan göra att inflammationen går över snabbare, oftast tar det mellan tre till fem dagar. Om man inte tar medicin så kan det ta mer än sju dagar för inflammationen att försvinna helt.  Oftast så behövs inte en första giktattack behandlas intensivt utan det kan räcka med smärtstillande och inflammationshämmande medicin. Detta är för att en giktattack inte alltid leder till fler attacker i framtiden. Det är först om attackerna fortsätter att uppstå som en mer omfattande behandling kan behövas.

Har man haft gikt under en längre period och haft flera attacker så kan man få receptbelagd medicin som sänker halten av urinsyra för att förebygga att kristallerna skapas och upprätthåller en balans av urinsyrehalterna.

Övrig behandling av gikt som är viktig för att undvika framtida giktattacker är att upprätthålla en hälsosam livsstil vilket innebär att undvika proteinrik mat och alkohol samt att motionera. Här kan du läsa om ”30 Vanliga och lite ovanliga tips för att lindra smärta mot gikt

gikt
gikt

Medicin under återkommande attacker av gikt

De mediciner som man får under sin behandling av gikt kan ha en del bieffekter och det är viktigt att man först diskuterar med sin läkare om man redan tar annan medicin sedan innan eller lider av någon annan sjukdom. Cox-hämmare som är den grupp läkemedel som kan lindra smärta och få ner inflammationer ska inte kombineras med andra smärtlindrande läkemedel eftersom att liknande medel kan använda sig utav samma ingredienser och sammanlagt kan dosen bli för hög. Man kan då uppleva biverkningar eller till och med skada sig. En stor mängd cox-hämmare kan påverka njurarna negativt, få blodtrycket att stiga eller göra så att vätska samlas i kroppen som kan vara skadligt. Om man samtidigt har andra problem med njurarna eller levern så kan det vara väldigt farligt med för höga doser av medicinen.

Medicin som används för att sänka halterna av urinsyrehalterna, som allopurinol, ska inte användas under en giktattack utan efteråt för att stabilisera halterna. Om man tar medicinen under en attack så kan besvären istället förvärras. Om du redan tar medicinen sedan innan när du får en giktattack ska du dock fortsätta ta medicinen som vanligt. Allopurinol ska tas regelbundet för att undvika framtida attacker och för att hålla urinsyrehalterna i balans. Om det finns behov för smärtstillande medicin så bör man prata med sin läkare eftersom att kombinationen av smärtstillande medicin och allopurinol kan påverka effekten av allopurinol så att urinsyrehalterna blir i obalans.

Kolkicin används för att dämpa inflammation och när man upplever en attack från gikt kan medicinen få bort besvären av gikt inom 2–3 dygn och ibland ännu snabbare. Hur kolkicin hjälper mot en inflammation är inte känt men läkare tror att medicinen påverkar de vita blodkropparna. Det går bra att använda medicinen både under en giktattack och för att förebygga en giktattack och kan vara ett alternativ till cox-hämmare om man upplever starka biverkningar av andra mediciner. Kolkicin ska inte användas om man har andra sjukdomar som vissa blodsjukdomar, sjukdomar i mag- eller tarmkanalen, hjärtsjukdom eller allvarliga njursjukdomar.

All medicin ska användas utifrån en läkares beskrivning och den ordinering man fått. Om man lider av någon annan sjukdom eller andra besvär ska man meddela sin läkare om detta. Om man är gravid så ska man också meddela sin läkare eftersom att en del mediciner kan ge starka eller allvarliga biverkningar under graviditeten.

Komplikationer av gikt

Om man fått gikt tidigare så finns det en risk för att man får återkommande attacker av gikt. Det finns personer som bara upplever en giktattack en gång och sedan aldrig mer igen men i flera fall kan man få återkommande attacker. Om man upplever återkommande attacker så är det viktigt att man får hjälp av en läkare så att man inte skadar sina leder. Om attackerna fortsätter att ske så kan det vara för att urinsyrehalterna fortsätter att vara i obalans och man behöver då se över sin livsstil eller ta medicin som kan stabilisera urinsyrehalterna.

Man kan också utveckla avancerad gikt och detta uppstår ofta när man inte behandlar sig efter återkommande attacker av gikt. Då är risken stor att man utvecklar tofus vilket är knutor av kristaller som skapats av urinsyran och samlats på ett visst område som fingrarna, händerna, fötterna eller armbågarna. Tofus brukar inte vara smärtsamt men det kan ge ett visst obehag och kan behöva behandling.

Det finns en mindre risk för kronisk gikt vilket innebär upprepade giktattacker, giktknutor och obehag. Kristallerna kan då bildas i njurarna och orsaka smärta men det är ovanligt att njurarna skadas av dessa kristaller. Det är vanligt att man i detta fall lider av någon annan njurskadande sjukdom som diabetes eller högt blodtryck.

När man har gikt så finns det också en risk för att man får njursten, där kristallerna går ihop till mindre stenar och samlas i urinvägarna. De kan behandlas med medicin men kan orsaka stora smärtor.

Varför heter det portvinstå?

Uttrycket portvinstå och varför det heter portvinstå sägs bero på följande: Det kommer ursprungligen från england. Portvinstå sades vara vanligt förekommande bland överklassen som drack just mycket portvin.