Vad är gikt?

Gikt är en sorts artrit. Artrit är ett vanligt tillstånd som orsakar svullnad och smärta i lederna. Gikt anses av de flesta (inta alla) vara en kronisk sjukdom, vilket betyder att den inte har något botemedel och oftast håller i sig hela livet.

Gikt kommer plötsligt och ibland som allvarliga attacker. Under en gikt-attack kan du uppleva smärta, svullnad och/eller rodnad i lederna. Gikt-attacker sker ofta i stortån, men de kan påverka alla leder i kroppen som t.ex. armbågarna, knäna, händerna eller fotlederna. Gikt är extremt smärtsamt och kan ibland vara svårt att kontrollera. Gikt kan antingen vara akut eller kroniskt.

Njursjukdomar kan leda till gikt, och gikt kan leda till njursjukdomar. Om du lider av något av dessa tillstånd, tala med din läkare om hur du kan förhindra att du även får det andra.

Vad är skillnaden mellan akut och kronisk gikt?

Akut gikt

  • Vanligtvis påverkas endast 1-3 leder.
  • Du kommer endast känna av symptomen under attacker.
  • Attackerna kan vara i några dagar upp till en vecka.
  • Efter en attack kommer du inte känna av några symptom.
  • Du kan börja med att få akut gikt men sedan få kronisk gikt med tiden om attackerna sker allt oftare.

Kronisk gikt

  • Kronisk gikt innebär att du upplever 2 eller fler gikt-attacker per år.
  • Ofta påverkar mer än en led.
  • Vissa personer som lider av kronisk gikt upplever endast korta pauser mellan attackerna och känner av symptomen större delen av tiden.
  • Kronisk gikt kan leda till permanent stelhet, skada och missbildning i lederna.

Vad orsakar gikt?

Gikt orsakas av att man har för mycket urinsyra i blodet. Urinsyra produceras när kroppen bryter ned en kemikalie som kallas puriner.

Vem riskerar att få gikt?

Alla kan få gikt, men det är vanligare hos män. Gikt är också vanligare hos vuxna.

Vilka är symptomen på gikt?

Trots att många får sin första gikt-attack i stortån kan attackerna även ske i andra leder.

Hur kan jag hantera gikt-attacker?

Gikt-attacker kan ske plötsligt och vara extremt smärtsamma.

Varför sker gikt-attacker mest på natten?

Gikt-attacker sker på natten och på tidig morgon, sällan under dagen. Du kan uppleva att en attack börjar när du sover. Det är inte helt klart varför detta sker, men några vanliga teorier är uttorkning, en lägre kroppstemperatur samt förändringar av hormonnivåerna.

Tala med din läkare om hur du kan förhindra gikt-attacker under natten.

Vilka komplikationer medför gikt?

Gikt orsakar inte endast smärta. Att ha gikt, särskilt kronisk gikt, kan leda till allvarliga hälsoproblem med tiden om det lämnas obehandlat.

Vilka tester kan man göra?

Om du tror att du har gikt är det viktigt att testa dig och bli diagnostiserad av en läkare så att du kan få den behandling du behöver.

Hur behandlar man gikt?

Att ta för många mediciner eller att ta vissa mediciner samtidigt kan vara farligt, därför är det viktigt att tala med din läkare om hur många mediciner du kan ta.

Kan man förhindra gikt?

Gikt kan oftast inte förhindras via livsstilsförändringar. Många personer som har gikt behöver mediciner för att få det under kontroll.

Vilken är den bästa kosten om man har gikt?

Viss mat och dryck är bättre än andra för att kontrollera gikt.

Gikt och njursjukdomar

Det är vanligt att njursjukdomar orsakar gikt. Dock kan gikt också leda till njursjukdomar, eftersom urinsyra filtreras genom njurarna.

Varför får man gikt?

Varför får man gikt?

Varför får man gikt?

Gikt är en vanlig typ av artrit som orsakar intensiv smärta, svullnad och stelhet i en led. Det påverkar oftast leden i stortån.

Giktattacker kan komma snabbt och återkomma med tiden, vilket skadar vävnaden i området där inflammationen sitter. Det är också kopplat till ökad förekomst av kardiovaskulära samt metaboliska sjukdomar och kan vara extremt smärtsamt.

Det är den vanligaste formen av inflammatorisk artrit hos män. Trots att det är mer troligt att drabba män, är även kvinnor mer mottagliga för gikt efter klimakteriet.

Centers for Disease Control and Prevention (CDC) rapporterar att 8.3 miljoner amerikaner drabbades av gikt mellan 2007-2008.

Snabbfakta om gikt

Här är några nyckelpunkter om gikt. Fler detaljer och stödinformation finns i huvudartikeln.

  • Gikt är en form av artrit som orsakas av överflödig urinsyra i blodet.
  • Symptomen på gikt uppstår på grund av att det bildas kristaller av urinsyra i lederna och hur kroppen reagerar på det.
  • Gikt påverkar oftast leden i stortån.
  • Giktattacker sker ofta utan förvarning mitt i natten.
  • De flesta fall av gikt behandlas med särskilda mediciner.

Behandling

Majoriteten av alla fall av gikt behandlas med medicin. Medicinen kan användas för att behandla symptomen av gikt-attacker, förhindra framtida attacker och minska risken för komplikationer på grund av gikt, såsom njursten och utvecklingen av tofi.

De mediciner som oftast används inkluderar icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel, kolchicin eller kortikosteroider. Dessa läkemedel minskar inflammationen och smärtan i områdena som är påverkade av gikt och intas ofta oralt. Olika märken finns att köpa online.

Mediciner kan också användas för att minska produktionen av urinsyra (xantinoxidashämmare såsom allopurinol) eller förbättra njurarnas förmåga att ta bort urinsyra från kroppen (probenecid).

Utan behandling kan en akut gikt-attack vara som värst mellan 12–24 timmar efter att den började. Man kan förvänta sig förbättring inom 1–2 veckor utan behandling.

Varför får man gikt?
Varför får man gikt?

Tester och diagnos

Gikt kan vara svårt att diagnostisera, då dess symptom liknar symptomen hos andra sjukdomar. Hyperurikemi uppstår hos majoriteten av dem som utvecklar gikt, men det kanske inte finns där under en attack. Majoriteten av dem som har hyperurikemi utvecklar inte heller gikt.

Ett diagnostest som läkare kan göra är att testa ledvätskan. Då hämtas vätskan från den påverkade leden med hjälp av en nål. Vätskan undersöks sedan för att se om det finns några urinkristaller i den.

Ledinfektioner kan också orsaka liknande symptom som hos gikt. Då kan läkaren leta efter bakterier när de testat ledvätskan, för att kunna utesluta en bakteriell orsak.

Läkaren kan också göra blodprov för att mäta nivån av urinsyra i blodet. Som nämnt upplever dock inte alla personer med höga urinsyrenivåer att de har gikt. På samma sätt kan personer utveckla symptom på gikt utan att ha ökad nivå av urinsyra i blodet.

Till sist kan läkare leta efter urinkristaller omkring lederna eller i en tofus med hjälp av ultraljud eller CT-röntgen. Röntgenbilder kan inte upptäcka gikt, men de kan användas för att utesluta andra orsaker.

Typer

Det finns flera stadier som gikt går igenom, och dessa stadier upplevs som olika typer av gikt.

Asymptomatisk hyperurikemi

Det är möjligt för en person att ha ökade nivåer av urinsyra utan att de har några utvändiga symptom. I det här stadiet krävs ingen behandling, men det kommer in urinkristallerna i vävnaden som orsakar en lätt skada.

Personer med asymptomatisk hyperurikemi kan rådas att vidta åtgärder för att ta itu med möjliga faktorer som kan bidra till att urinsyran byggs upp.

Akut gikt

Det här stadiet sker när urinkristallerna som har kommit in plötsligt orsakar en akut inflammation och intensiv smärta. Denna plötsliga attack kommer normalt att lägga sig inom 3—10 dagar. Attacker kan ibland utlösas av stressiga händelser, alkohol och droger samt kallt väder.

Intervall- eller interkritisk gikt

Det här stadiet är perioden mellan attacker av akut gikt. Följande attacker kanske inte sker på flera månader eller år, men om det inte behandlas kan de med tiden vara längre och ske oftare. Under dessa intervaller kan fler urinkristaller komma in i vävnaden.

Kronisk gikt med tofus

Kronisk gikt med tofus är den mest försvagande typen av gikt. Permanent skada kan ha uppstått på lederna och njurarna. Patienten kan lida av kronisk artrit och utveckla tofi, stora klumpar av urinkristaller, i svalare områden på kroppen såsom fingerlederna.

Det tar lång tid utan behandling att nå läget för kronisk gikt med tofus – ca 10 år. Det är inte troligt att en patient som får korrekt behandling skulle nå det här stadiet.

Pseudo-gikt

Ett tillstånd som enkelt kan misstas för gikt är pseudo-gikt. Symptomen för pseudo-gikt liknar de för gikt väldigt mycket.

Den främsta skillnaden mellan gikt och pseudo-gikt är att lederna irriteras av kristaller av kalciumfosfat istället för urinkristaller. Pseudo-gikt kräver en annan behandling än gikt.

Orsaker

Gikt orsakas från början av ett överflöd av urinsyra i blodet, eller hyperurikemi. Urinsyra produceras i kroppen när puriner bryts ned – kemiska föreningar som finns i höga halter i viss mat, såsom kött, fågel och skaldjur.

Normalt sett löses urinsyran upp i blodet och förs ut från kroppen i urinen via njurarna. Om för mycket urinsyra produceras, eller om inte tillräckligt mycket av det görs av med, kan det byggas upp och bilda nålliknande kristaller som utlöser en inflammation med smärta i lederna och den omkringliggande vävnaden.

Riskfaktorer

Det finns några faktorer som kan öka sannolikheten för hyperurikemi och därmed även gikt:

Ålder och kön: Män producerar mer urinsyra än kvinnor, men kvinnors nivåer av urinsyra närmar sig männens efter klimakteriet.

Gener: En familjehistoria av gikt ökar sannolikheten för att tillståndet utvecklas.

Livsstilsval: Alkoholkonsumtion stör avlägsnandet av urinsyra från kroppen. Att äta en diet med högt purin-innehåll ökar också mängden urinsyra i kroppen.

Blyexponering: Kronisk exponering för bly har kopplats till vissa fall av gikt.

Mediciner: Vissa mediciner kan öka risken för urinsyra i kroppen; dessa inkluderar vissa diuretiska samt läkemedel med salicylat.

Vikt: Att vara överviktig ökar risken för gikt då det finns mer kroppsvävnad, vilket betyder att produktionen av urinsyra och metaboliska restprodukter ökar. Högre nivåer av kroppsfett ökar också nivån ab systemisk inflammation då fettcellerna producerar pro-inflammatoriska cytokiner.

Nyligen upplevt trauma eller operation: Ökar risken.

Andra hälsoproblem: Njursvikt och andra njurproblem kan försämra kroppens förmåga att effektivt ta bort restprodukter, vilket leder till ökad urinsyranivå. Andra tillstånd som har kopplats till gikt inkluderar högt blodtryck, diabetes och hypotyreos.

Symptom

Gikt blir ofta symptomatiskt plötsligt och utan förvarning, ofta mitt i natten.

De främsta symptomen är intensiv smärta i lederna som sedan blir obehagligt, inflammerat och rött.

Gikt påverkar den stora leden i stortån, men kan också påverka fotlederna, knäna, armbågarna, handlederna och fingrarna.

Smärtan kan vara outhärdlig. En veteran som besöka ett sjukhus i Birmingham i Alabama i USA sade:

”Jag har blivit skjuten, misshandlad, knivhuggen och utkastad från en helikopter, men inget av det kan jämföra sig med gikt. ”

Komplikationer

I vissa fall kan gikt utvecklas till ett mer allvarligt tillstånds, såsom:

  • Njursten: Om urinkristallerna samlas i urinröret kan de bli njurstenar.
  • Återkommande gikt: Vissa personer upplever endast en attack; andra kan uppleva det vid återkommande tillfällen. Detta skadar leden och den omliggande vävnaden.

Tips för att förhindra gikt

Det finns många riktlinjer för båda ens livsstil och diet som man kan följa för att skydda sig mot framtida attacker eller förhindra att gikt uppstår alls:

  • Bibehålla ett högt vätskeintag på ca 2–4 liter per dag
  • undvika alkohol
  • bibehålla en hälsosam vikt

Huskurer

Personer med gikt kan hantera attacker genom att ändra sin diet. En balanserad diet kan hjälpa till att minska symptomen.

Gikt och Kolhydrater (Ketoner)

Personer med gikt ska undvika dieter med lågt kolhydratinnehåll. Lågt intag av kolhydrater innebär att kroppen inte kan bränna fett tillräckligt fort, vilket leder till att ett ämne som heter ketoner släpps ut i blodet.

Ökningen av ketoner kan resultera i ett tillstånd som heter ketos, vilket kan öka nivån av urinsyra i blodet.

Det är viktigast att undvika mat som har hög halt av puriner, för att försäkra att nivån av urinsyra i blodet inte blir för högt. Här är en lista över mat med högt purin-innehåll som man ska akta sig för:

  • ansjovis
  • sparris
  • njurar från nöt
  • hjärna
  • torkade bönor och ärtor
  • viltkött
  • sås
  • sill
  • lever
  • makrill
  • svamp
  • sardiner
  • kammussla
  • söta bröd

Samtidigt som det är viktigt att undvika den här maten har man också upptäckt att mat med högt purin-innehåll inte kommer öka risken för gikt eller förvärra symptomen.

Sparris, bönor, svamp och annan växtbaserad mat är också en källa till puriner, men forskning visar att dessa inte utlöser giktattacker och inte påverkar nivån av urinsyra.

Olika epidemiologiska studier har visat att purinrik mat som grönsaker, fullkorn, nötter och baljväxter, mindre söta frukter, kaffe samt tillskott med vitamin C minskar risken för gikt. Rött kött, drycker med fruktos samt alkohol ökar istället risken.

Tillskott med vitamin C finns att köpa online. Prata med en läkare innan du tar nya tillskott.

Urinsyrans roll för gikt har definierats och förståtts tydligt. Som resultat av detta och det breda utbudet av relevant medicin blir gikt en mycket kontrollerbar form av artrit.

Är gikt farligt? Kan man dö av det?

Är gikt farligt?

Även om gikt ofta kan göra så ont att det känns som om man skall dö så är det ett känt faktum att sjukdomen inte är dödlig.

När du får gikt beror det på att det har bildats kristaller av ett ämne som kallas urinsyra i leden. Urinsyra bildas när kroppen bryter ner en grupp ämnen som kallas för puriner som finns i dina celler men också i mat och dryck du konsumerar. Mer i vissa och mindre i andra.

Människor dör inte av giktattacker. Även om det är en mycket otrevlig och smärtsam process att gå igenom, och det kan ta dagar och ibland veckor innan det går över, så är det inte dödligt.

Du kanske är intresserad av att läsa 10 sätt att lindra smärtan när du fått gikt eller Är gikt ärftligt?

Är gikt farligt?
Är gikt farligt?

 

Vad är Gikt, vad är portvinstå? | Symptom & orsaker till gikt (2019)

Gikt, även kallat portvinstå är en form av artrit, ledinflammation, som återkommande kan drabba lederna i främst fötterna, benen, händerna och armarna. När man upplever en så kallad giktattack så kan man känna en stark, skjutande smärta i det drabbade området och även efteråt ha svårt för att röra sig. Gikt uppstår när levern tillverkar för mycket urinsyra vilket gör att kristaller skapas och tränger sig in i lederna genom ledvätskan.

Det finns många orsaker till varför gikt uppstår och mycket har att göra med den livsstil man lever, alltså den mat och dryck man konsumerar varje dag och även hur ofta man motionerar. Det kan också vara ärftligt, en bieffekt från vissa mediciner eller orsakas på grund av andra sjukdomar som psoriasis. Det finns idag behandlingar och medicin som kan behandla smärtan när man har gikt och det är främst för att kontrollera mängden av urinsyra som skapas av levern eller hämma inflammationen.

Om man upplever en giktattack så finns det många tips för hur man kan hantera smärtan på bästa sätt. Exempelvis att lägga is på det svullna området eller dricka mycket vatten för att ge kroppen mer vätska. Om du eller någon i din närhet upplever symptomen eller känslan av gikt så är det bäst att så snabbt som möjligt kontakta en vårdcentral eller en läkare för att få mer information och rätt behandling.

Vad är gikt?

Gikt uppstår när det är för hög mängd av urinsyra i kroppen och urinsyran omvandlas till kristaller. Kristallerna är i form av små, vassa nålar, dessa sprids i kroppen via ledvätskan och orsakar sedan inflammation där de fastnar.

Högre halter av urinsyra skapas när kroppen tar in för mycket puriner som behöver brytas ner. När de bryts ner så skapas mer urinsyra och orsakar hyperurikemi. Gikt kan också kallas portvinstå eller podager och börjar ofta i stortån. Stortån blir då inflammerad och svullnar upp och blir öm, man upplever en stor smärta som gör att det blir väldigt svårt att ställa sig upp eller försöka gå på foten som är inflammerad.

Gikt uppstår i lederna och drabbar ofta händer, armar, fötter eller ben. När man upplever en giktattack så blir det därför svårt och smärtsamt att gå eller utföra någon form av arbete med det drabbade området. Därför ska man försöka vila så mycket som möjligt under tiden då området är inflammerat och det finns också flera saker man kan göra för att minimera smärtan tills inflammation går över.

Gikt
Gikt

Hur man kan hantera smärtan under en giktattack

Först så bör man undvika all rörelse eller arbete och hålla sig i sängen. Om man har inflammationen i foten eller benet så kan det vara skönt att placera en kudde under knät så att man håller benet uppåt och minimerar beröring på det inflammerade området. När man har en giktattack så kan den minsta beröringen orsaka stor smärta och obehag, även om det bara är en strumpa eller byxor man har på sig och de rör vid området. Därför är det också bra att ta av sig kläderna som trycker på det inflammerade området. Om man har inflammationen i armen eller handen så kan man lägga en kudde eller annat stöd under armbågen medan man sitter eller ligger ner för att minska påfrestningen på området.

Det hjälper också att lägga is eller en kall handduk på området som är inflammerat så att inflammation kan gå ner. Samtidigt så kan man också dricka kallt vatten och se till att man får tillräckligt med vätska i sig. Om man vill känna sig ännu mer nedkyld så kan man ta en kall dusch eller ett bad alternativt fylla en balja med kallt vatten och is och ställa bredvid sängen. En giktattack uppstår ofta på natten och det är för att man under natten kan ha brist på vätska i kroppen och kristallerna får det lättare att sprida sig och fastna i lederna. Se därför till att alltid dricka vatten under dagen och ha ett glas vatten nära sängen när du går och lägger dig.

Om du misstänker att du upplever en giktattack och det är förstå gången den uppstår så bör du kontakta din vårdcentral eller läkare för att få råd och se om du behöver åka in till en vårdcentral eller ett sjukhus för att få behandling direkt. Där kan läkaren bedöma om det är gikt du upplever och också ge dig medicin mot inflammationen och smärtan. Receptfri medicin mot värk och smärta kan också hjälpa när du upplever en giktattack och inte har möjlighet att ta dig till en vårdcentral eller ett sjukhus direkt.

När du upplever en giktattack så kan det vara värt att notera vad du har ätit under de senaste dagarna och om du har druckit tillräckligt med vatten. Gikt orsakas främst av en proteinrik diet och därför bör du se över dina senaste mål så att du vet om det kan ha varit något av dem som orsakat eller bidragit till attacken. En hälsosam livsstil är viktig för att undvika framtida attacker.

Symptom

De första symptomen som man upplever när man lider av gikt är att ett område på kroppen blir inflammerat, oftast stortån. Andra områden som ofta blir inflammerade är foten, benet, handen eller armen. Området blir då svullet, rött eller ömt och vid en giktattack kan smärtan bli så stark att minsta beröring vid området gör ont. I de flesta fall uppstår attacken under natten när man ligger och sover och man vaknar då av smärtan.

I sammanband med den första attacken så kan man få feber och svettas eller frysa. Man får då en inflammation som kan vara i några dagar och upp till en vecka. I vissa fall kan inflammationen vara i mer än tio dagar och det beror ofta på att man inte behandlar inflammationen direkt när den uppstår. Smärtan är oftast kraftigare i början, man får då svårt att röra på sig eller utföra något arbete. Smärtan avtar sedan när inflammationen börjar gå ner. Om man lider av gikt sedan en längre tid tillbaka så kan man uppleva flera attacker under en längre period och attacker som också varar längre än en vecka.

Du kan uppleva följande symptom när du har gikt:

  • Svullnad
  • Rodnat
  • Ömhet
  • Feber
  • Kallsvettning
  • Svårt att röra på sig
  • Obehag och smärta i lederna

 Orsaker

Gikt uppstår när en högre mängd av urinsyra skapas i kroppen. Mängden urinsyra ökar när kroppen tar in mer puriner än vanligt som den behöver bryta ner, resterna skapar sedan kristaller som sprids i ledvätskan eller sätter sig där de bildas, främst i lederna. Det finns många orsaker till varför man har en större mängd av puriner och urinsyra än vanligt, i de flesta fallen så beror det på den livsstil man lever men det kan också bero på andra sjukdomar eller bieffekter av medicin.

Mat och dryck är många gånger en stor orsak till gikt

Mat och dryck är en av de största orsakerna till gikt. Mat och dryck som är proteinrik innehåller ofta mycket puriner och detta är därför något man ska undvika om man vet att man haft gikt innan. Kroppen behöver bryta ner den större mängden av puriner som sedan gör att levern skapar stora mängder urinsyra. En del av urinsyran omvandlas sedan till kristaller som sprids via ledvätskan.

All mat och dryck med mycket protein bör undvikas och man ska istället äta och dricka lätt eller fiberrikt för att undvika gikt. Mat och dryck som också innehåller höga halter av fett och socker bör också undvikas för att förhindra en giktattack. Mejeriprodukter har ofta höga halter av fett och också puriner och dessa bör undvikas och istället kan man äta mejeriprodukter med lägre eller ingen mängd fett. En hel del fisk, kött och kyckling innehåller också mycket protein och bör ätas med måtta. Det viktiga är att man ser över sin diet och håller balans så att man inte får i sig för mycket protein, fett och socker på en gång som kan trigga en giktattack. Om man vet att man har höga urinsyrehalter eller att de är i obalans så bör man vara extra vaksam.

Alkohol

Alkohol är också en bidragande faktor till att en giktattack kan uppstå och man bör därför undvika all alkohol. Specifikt så bör man undvika alkoholhaltiga drycker som innehåller en hög mängd puriner, som öl, eftersom att en högre mängd puriner gör att levern skapar mer urinsyra. Man kan få råd från sin läkare angående vilka alkoholhaltiga drycker som går att dricka men innan man vet med säkerhet så bör man inte dricka någon alkohol, även alkoholfria drycker kan ha en stor mängd protein och det är därför bättre att dubbelkolla.

När man dricker alkohol så gör kroppen också av sig med mindre urinsyra vilket gör att risken för att kristaller skapas blir större. När man druckit mycket alkohol på en gång så kan därför urinsyrevärdena öka drastiskt eftersom att man både gör sig av med mindre urinsyra och kroppen tar in mer protein och puriner än vanligt från drycken. På så sätt kan man trigga en giktattack speciellt om man redan sedan innan har obalans med urinsyrehalterna.

Andra sjukdomar som kan leda till gikt

Det finns andra sjukdomar som kan leda till gikt som exempelvis psoriasis eller stress så om man har en annan sjukdom som ofta kopplas till gikt så bör man kolla upp sig. Om man ofta upplever stress och i kombination med det också har en ohälsosam livsstil så kan det vara värt att kontrolleras av en läkare så att detta inte är orsaken till gikt. För att minimera risken för gikt när man har en annan sjukdom som ofta leder till gikt så bör man fokusera på att ha en hälsosam diet och motionera samt alltid dricka mycket vatten under dagen. Det kan också löna sig att kolla upp sina urinsyrehalter då och då så att man vet att de är i balans.

Läkemedel och medicin som kan öka din gikt

Det finns flera sorters mediciner som kan öka mängden urinsyra som levern skapar och om du tar någon av dessa mediciner så bör du vara extra noggrann med att dricka vatten och äta en diet utan mycket protein. Följande mediciner kan orsaka en högre mängd urinsyra:

  • Vätskedrivande läkemedel
  • Acetylsalicylsyra
  • Cytostatika

Om du använder eller ska börja använda någon av dessa mediciner så bör du hålla koll på din hälsa och även se med din läkare så att det inte finns en hög risk för gikt.

Genetiskt

Gikt kan vara ärftligt och om man ser att någon person i familjen eller släkten lider eller har lidit av gikt så bör man se över sin hälsa och undvika de faktorer som kan bidra till att gikt uppstår. Hur kroppen bryter ner olika sorters proteiner och sedan skapar urinsyra styrs till stor del av vår genetik och det kan därför påverka så att risken för gikt blir högre för en del individer.

Livsstil om man har gikt

Vilken livsstil man har kan också påverka hälsan och risken för gikt. Det finns många fall där gikt har orsakats på grund av övervikt och det är därför viktigt att se över sin hälsa och motion. För hög konsumtion av proteinrik mat, alkohol och när man dricker för lite vatten under dagen kan bidra till risken för att gikt uppstår. När man är överviktig så har kroppen och speciellt njurarna svårare för att minska mängden urinsyra och när kroppen snabbt skapar större mängder urinsyra så kan det leda till att kristallerna bildas och sätter sig i lederna vilket i sin tur kan ge dig gikt.

Gikt
Gikt

Söka vård

Det kan vara svårt att veta när det är dags att söka vård. Om du upplever något av symptomen som tidigare nämnts så kan det vara bra att kontakta en vårdcentral eller läkare. Om du upplevt smärta under en längre tid i lederna i fötterna eller händerna så är det bättre att söka vård så snabbt som möjligt istället för att vänta ut det eftersom att gikt oftast är ett återkommande problem. Om levern producerar höga halter av urinsyra så kommer gikt fortsätta att uppstå tills det att mängden urinsyra minskar eller stabiliseras. Med hjälp av medicin och förändringar i sin livsstil kan man minimera inflammationen och undvika risken för gikt i framtiden.

Om man upplever en giktattack så finns det flera saker man kan göra för att lindra smärtan men man bör fortfarande behandla inflammationen hos en läkare så att man inte riskerar att skada lederna. Giktkristaller kan under en längre period skada lederna och man kan drabbas av kronisk gikt vilket innebär återkommande attacker, giktknutor och smärta i lederna.

När man söker vård för gikt så behöver läkaren utföra en ledpunktion för att se om det finns kristaller i ledvätskan. Det kan vara lätt att se att man lider av gikt baserat på svullnaden och ömheten men för att bekräfta att det är just giktkristaller som orsaker smärtan så utför man ledpunktionen. Med ett blodprov kan också läkaren se om personen har en högre mängd urinsyra i kroppen som orsakar att kristallerna bildas och det är just urinsyrehalterna som man vill ha i balans så att risken för att kristaller skapas minskar.

Om man har haft gikt under flera år så kan man med en röntgen se hur lederna påverkats av kristallerna och i få fall där man valt att inte undersöka sig så gör man en röntgen för att se hur lederna förändrats eller skadats. Många kan uppleva smärta eller obehag i lederna även om de inte haft en giktattack nyligen och det kan vara på grund av den skada som skett under en tidigare giktattack.

Behandling av gikt

Om man upplever gikt för första gången eller bara haft den ett fåtal gånger så behandlas man ofta genom att få medicin för smärtan och för att få ner inflammation. Inflammationshämmande läkemedel som kolkicin och prednisolon kan göra att inflammationen går över snabbare, oftast tar det mellan tre till fem dagar. Om man inte tar medicin så kan det ta mer än sju dagar för inflammationen att försvinna helt.  Oftast så behövs inte en första giktattack behandlas intensivt utan det kan räcka med smärtstillande och inflammationshämmande medicin. Detta är för att en giktattack inte alltid leder till fler attacker i framtiden. Det är först om attackerna fortsätter att uppstå som en mer omfattande behandling kan behövas.

Har man haft gikt under en längre period och haft flera attacker så kan man få receptbelagd medicin som sänker halten av urinsyra för att förebygga att kristallerna skapas och upprätthåller en balans av urinsyrehalterna.

Övrig behandling av gikt som är viktig för att undvika framtida giktattacker är att upprätthålla en hälsosam livsstil vilket innebär att undvika proteinrik mat och alkohol samt att motionera. Här kan du läsa om ”30 Vanliga och lite ovanliga tips för att lindra smärta mot gikt

gikt
gikt

Medicin under återkommande attacker av gikt

De mediciner som man får under sin behandling av gikt kan ha en del bieffekter och det är viktigt att man först diskuterar med sin läkare om man redan tar annan medicin sedan innan eller lider av någon annan sjukdom. Cox-hämmare som är den grupp läkemedel som kan lindra smärta och få ner inflammationer ska inte kombineras med andra smärtlindrande läkemedel eftersom att liknande medel kan använda sig utav samma ingredienser och sammanlagt kan dosen bli för hög. Man kan då uppleva biverkningar eller till och med skada sig. En stor mängd cox-hämmare kan påverka njurarna negativt, få blodtrycket att stiga eller göra så att vätska samlas i kroppen som kan vara skadligt. Om man samtidigt har andra problem med njurarna eller levern så kan det vara väldigt farligt med för höga doser av medicinen.

Medicin som används för att sänka halterna av urinsyrehalterna, som allopurinol, ska inte användas under en giktattack utan efteråt för att stabilisera halterna. Om man tar medicinen under en attack så kan besvären istället förvärras. Om du redan tar medicinen sedan innan när du får en giktattack ska du dock fortsätta ta medicinen som vanligt. Allopurinol ska tas regelbundet för att undvika framtida attacker och för att hålla urinsyrehalterna i balans. Om det finns behov för smärtstillande medicin så bör man prata med sin läkare eftersom att kombinationen av smärtstillande medicin och allopurinol kan påverka effekten av allopurinol så att urinsyrehalterna blir i obalans.

Kolkicin används för att dämpa inflammation och när man upplever en attack från gikt kan medicinen få bort besvären av gikt inom 2–3 dygn och ibland ännu snabbare. Hur kolkicin hjälper mot en inflammation är inte känt men läkare tror att medicinen påverkar de vita blodkropparna. Det går bra att använda medicinen både under en giktattack och för att förebygga en giktattack och kan vara ett alternativ till cox-hämmare om man upplever starka biverkningar av andra mediciner. Kolkicin ska inte användas om man har andra sjukdomar som vissa blodsjukdomar, sjukdomar i mag- eller tarmkanalen, hjärtsjukdom eller allvarliga njursjukdomar.

All medicin ska användas utifrån en läkares beskrivning och den ordinering man fått. Om man lider av någon annan sjukdom eller andra besvär ska man meddela sin läkare om detta. Om man är gravid så ska man också meddela sin läkare eftersom att en del mediciner kan ge starka eller allvarliga biverkningar under graviditeten.

Komplikationer av gikt

Om man fått gikt tidigare så finns det en risk för att man får återkommande attacker av gikt. Det finns personer som bara upplever en giktattack en gång och sedan aldrig mer igen men i flera fall kan man få återkommande attacker. Om man upplever återkommande attacker så är det viktigt att man får hjälp av en läkare så att man inte skadar sina leder. Om attackerna fortsätter att ske så kan det vara för att urinsyrehalterna fortsätter att vara i obalans och man behöver då se över sin livsstil eller ta medicin som kan stabilisera urinsyrehalterna.

Man kan också utveckla avancerad gikt och detta uppstår ofta när man inte behandlar sig efter återkommande attacker av gikt. Då är risken stor att man utvecklar tofus vilket är knutor av kristaller som skapats av urinsyran och samlats på ett visst område som fingrarna, händerna, fötterna eller armbågarna. Tofus brukar inte vara smärtsamt men det kan ge ett visst obehag och kan behöva behandling.

Det finns en mindre risk för kronisk gikt vilket innebär upprepade giktattacker, giktknutor och obehag. Kristallerna kan då bildas i njurarna och orsaka smärta men det är ovanligt att njurarna skadas av dessa kristaller. Det är vanligt att man i detta fall lider av någon annan njurskadande sjukdom som diabetes eller högt blodtryck.

När man har gikt så finns det också en risk för att man får njursten, där kristallerna går ihop till mindre stenar och samlas i urinvägarna. De kan behandlas med medicin men kan orsaka stora smärtor.

Varför heter det portvinstå?

Uttrycket portvinstå och varför det heter portvinstå sägs bero på följande: Det kommer ursprungligen från england. Portvinstå sades vara vanligt förekommande bland överklassen som drack just mycket portvin.

Gikt på engelska?

Gikt heter på engelska Gout.

Källor: 1177 Vårdguiden, Läkemedelsverket, Mayoclinic, Kidneyfund och Medicalnewstoday.

Bäst läkemedelsbehandling vid akuta giktattacker

För närvarande är det vanligaste att din läkare kommer ordinera något av följande läkemedel för din gikt: Kolkicin, NSAID, kortison eller Glukokortikoider.

Kolkicin

Kolkicin eller kolchicin är ett antiinflammatoriskt läkemedel, från början framställt från växten tidlösa (Colchicum autumnale). Det används vid inflammatoriska sjukdomar som gikt. Vid akut gikt lindras besvären oftast efter 1-3 dygns behandling.

NSAID

NSAID är en förkortning av Non-steroidal Anti-Inflammatory Drugs. ”Non-steroidal” betyder att de inte innehåller steroider eller kortikosteroider, som exempelvis kortison gör. Ämnena motverkar svullnad, smärta, ömhet, rodnad och rörelsebegränsning vid inflammation. Detta kallas för anti-inflammatorisk effekt. Vid behandling med NSAID brukar smärtan minska efter 2-3 dygns behandling.

Kortison

Kortison kallas det inaktiva steroidhormon som bildas i lever och njurar från kortisol. Kortison har ingen direkt verkan på kroppens vävnader, utan omvandlas till glukokortikoiden kortisol, som är det hormon som utövar effekt.Kortison hämmar inflammationen vid akuta giktanfall. Kortison finns både som tabletter och injektion där läkaren sprutar direkt ni i den inflammerade leden.

Glukokortikoider

Glukokortikoider kan ges peroralt i högre dos under kort tid med start snarast efter debut av giktattack. Glukokortikoider är ett alternativ för många patienter där NSAIDs är olämpliga.

Förebygga nya giktattacker

När den akuta giktattacken åtgärdats och avklingat brukar läkaren diskutera riskfaktorer, såsom övervikt och alkoholförbrukning, särskilt öl, med patienten. Vid beslut om viktreduktion bör sådan ske långsamt för att undvika nya täta giktattacker. Om du får upprepade giktattacker kan din läkare rekommendera dig att använda ett läkemedel som sänker mängden urat i blodet. I samband med att behandlingen startar kan kolkicin eller NSAID användas för att förebygga giktattacker.

VIll du lära dig mer om detta så kan du göra det här. Du kanske också är intresserad av:
Gikt – vad är det? | Symptom, orsaker och behandling (2018)

Källor: 1177 Vårdguiden, Läkemedelsverket, Mayoclinic, Kidneyfund och Medicalnewstoday.

Vad är det för skillnad på gikt och falsk gikt?

Vad är det för skillnad på gikt och falsk gikt?

Vad är det för skillnad på gikt och falsk gikt? Jag funderade på detta häromdagen och bestämde mig för att söka efter ett svar på Google. Jag hittade följande artikel som besvarar frågan. Det är en Doktor Löfberg som sidan hemtrevligt.se frågat denna fråga.

Doktor Helge Löfberg svarar:

När man har ont i knät så kan det bero på en retning, en inflammation, i den slemhinna som ”tapetserar” insidan av leden. Det kan också vara väggen utanför (ledkapseln) som är skadad. Ofta fylls leden av vätska (vatten i knät) och vita blodkroppar. Blodkärlen vidgar sig då och knät blir varmt, rött och svullet. Numera vet man att de vita blodkropparna bildar en rad cellhormoner och signaler som framkallar smärta och ökar inflammationen.

Om man har äkta gikt så är orsaken små nålformade utfällningar, kristaller, av urinsyra som angrips av de vita blodkropparna. Oftast är det stortåns stora led, rakt ovanför tåns ”trampdyna”, som akut svullnar upp och gör jätteont. Ett typiskt giktanfall är så våldsamt att det knappast går att förväxla med något annat.

Men du har falsk gikt, och då har det i stället bildats små kristaller av kalk och fosfat som kallas pyrofosfat i knät. Även då angriper de vita blodkropparna kristallerna och orsakar inflammation, fast den blir inte riktigt lika intensiv.

Du kan läsa resten av svaret här.

10 bra frågor att ställa sin läkare om man fått gikt

Jag hittade följande 10 frågor som man kan ställa till sin läkare om man har gikt på sidan evb.kleska.com. Jag tyckte frågorna och artikeln var mycket bra och beslöt mig för att göra ett inlägg med dom. Jag hoppas inte dom misstycker.

  1. Varför har jag gikt?Gikt orsakas av avlagringar av skarpa, nål-liknande kristaller av urinsyra i lederna som skapar inflammation, rodnad och värme runt leden, tillsammans med extrem smärta. Urinsyra kommer från två huvudsakliga källor: internt från förstörelsen av gamla eller skadade celler i kroppen och externt från livsmedel, såsom rött kött och skaldjur, som innehåller mycket av ett ämne som kallas puriner.Ett antal faktorer kan öka dina chanser att få gikt, inklusive genetik, kön, ålder, vikt och medicinska tillstånd, inklusive högt blodtryck. Vissa läkemedel, såsom diuretika, kan också orsaka kroppar.Din läkare kan känna att någon kombination av dessa faktorer har satt dig vid hög risk, eller att din kost har bidragit till problemet.
  2. Vilka andra medicinska tillstånd är kopplade till gikt?Höga nivåer av urinsyra är kopplade till högt blodtryck, diabetes, höga kolesterolvärden, och fetma. Behandling av dessa tillstånd kan förbättras gikt.
  3. Hur länge räcker en gikt attack sista och hur ofta ska jag få en?En akut gikt attack kan pågå från tre till 10 dagar, med eller utan medicinering. Vissa människor har bara en attack under sin livstid, men utan behandling eller en drastisk förändring i din kost och riskfaktorer, kan attackerna så småningom ske flera gånger per år.
  4. Vilka är mina gikt medicinering alternativ?För en akut gikt attack, finns mediciner ges enbart för att minska smärta och inflammation, att de inte påverkar urinsyra nivåer. Alternativen inkluderar icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel (NSAID), orala kortikosteroider och kolchicin, beroende på vad som tolereras bäst. Om endast en påvekas kan en kortikosteroid direkt injiceras i leden för att minska inflammation och smärta.Efter attacken avtar, kommer många (men inte alla) människor behöver fortsatt behandling för att hålla urinsyra i ett normalt intervall för att förhindra ytterligare attacker.”Guiden till att behandla någon,” säger Chaim Putterman, MD, chef för reumatologi vid Albert Einstein College of Medicine, New York, ”är antalet och svårighetsgraden av attackerna.” Detta betyder att du kanske inte behöver långvarig medicinering om du ’ve hade bara en attack. Långtidsbehandling sänker antingen kroppens produktion av urinsyra eller snabbar upp dess utsöndring. Endera tillvägagångssätt kan jämna ut urinsyra koncentrationer i kroppen.
  5. Varför måste jag fortsätta att ta min medicin om min gikt är bättre?Det kan vara låglänta inflammation mellan attackerna, och kristall avlagringar kan öka i storlek och så småningom bli hårt och skada leden. De mediciner att förhindra detta. ”Det är viktigt att veta att gikt är en sjukdom av urinsyra, så du behöver för att hålla låga nivåer genom att ta medicin varje dag,” säger Dr Putterman.
  6. Finns det biverkningar till mina gikt mediciner?Läkemedel för både akut gikt attacker och långsiktig kontroll av urinsyra kontroll kan ha biverkningar. Mediciner som plötsligt förändras urinsyra kan faktiskt sätta på en gikt attack (eller göra en aktuell attack värre) medan urinsyra är fluktuerande. Av detta skäl har försök att sänka urinsyranivåer skjuts ofta upp tills den smärtsamma, akut attack har avtagit.NSAID kan orsaka magbesvär, och kortikosteroider, när den används på kort sikt för en gikt attack, kan orsaka sömnlöshet, magbesvär, och svårigheter att kontrollera blodsocker hos personen med diabetes. Colchicin (Colcrys), används främst för akuta attacker, tenderar att orsaka gastrointestinala biverkningar, särskilt diarré. På grund av möjliga biverkningar ska du registrera alla problem och arbeta med din läkare för att hitta den bästa medicinen regimen.
  7. Jag tog medicin för länge sedan och det gjorde ingenting – innebär detta när ingenting kommer att fungera för mig?”En del patienter kan ha tagit mediciner år sedan och hade biverkningar, så de behöver inte gå till sin läkare, eftersom de tror att de har något att erbjuda,” Putterman säger. ”Detta har ändrats eftersom det finns nya gikt mediciner.”
  8. Vilka mediciner kan störa de jag måste ta för gikt?Tar allopurinol (Zyloprim), vilket minskar urinsyra, med vissa andra läkemedel är farligt, säger Putterman. Så du måste berätta för din läkare om allt du tar, inklusive kosttillskott och over-the-counter läkemedel.Vissa diuretika kan förvärra gikt och bör ersättas med ett annat läkemedel. Vissa mediciner som behövs efter en organtransplantation eller för cancerbehandling kan reagera negativt med gikt bestämmande terapi. Låg dos acetylsalicylsyra kan leda till urinsyra retention och hög urinsyra. Däremot kan höga doser acetylsalicylsyra sänka faktiskt urinsyra, men bör aldrig tas utan läkarens godkännande på grund av potentiella biverkningar.

Nummer 9 och 10 måste du läsa på EVB/kleska. Tack till dom för en bra artikel.

Gikt och Artrit, vad är skillnaden?

Jag funderade häromdagen på vad skillnaden mellan gikt och artrit är och bestämde mig för att söka efter ett svar på Google. Jag hittade följande artikel som besvarade frågan på ett utförligt och bra sätt.

Vad är skillnaden mellan gikt och artrit?

Även gikt och artrit är båda kännetecknas av smärta i lederna, de bakomliggande orsakerna till att smärta är olika. Ackumuleringen av urinsyra kristaller i lederna och orsakar svullnad och smärta, som är känt som gikt. Detta tillstånd orsakar skov som kännetecknas av inflammation i lederna, som själv är artrit. Det finns olika former av artrit med andra än ansamling av natrium uratkristaller underliggande orsaker. Gikt och artrit skiljer sig i lederna de påverkar, i ålder och kön av människor som lider av dem och vid behandling och läkemedelsbehandling som föreskrivs för dessa tillstånd.

Artrit kan vara degenerativ eller reumatoid, bland andra typer av tillstånd. Gikt är varken anses degenerativ inte heller är det en auto-immun sjukdom, vilket är fallet med reumatoid artrit. Även gikt och artrit påverkar människor i alla åldrar och båda könen, det finns några markanta skillnader ses i patienter som har diagnostiserats med dessa villkor. Medelålders män och kvinnor som har gått igenom klimakteriet utgör merparten av gikt sjuka. Yngre människor sällan utvecklar gikt, men de som lider av det före 30 års ålder tenderar att ha mycket allvarliga symptom.

Lider av artros, även känd som degenerativ artrit, har få eller inga symtom alls när de är unga. Reumatoid artrit, till skillnad gikt, drabbar kvinnor mycket oftare än män, och det sker oftast mellan åldrarna 25 och 50. gikt och artrit skiljer sig inte bara i den typ av patienter som drabbats utan även i naturen av tillståndet. Till exempel är reumatoid artrit en autoimmun sjukdom, medan gikt är ett tillstånd som uppstår när blodnivåerna av urinsyra är för högt på grund av fel på njurarna för att eliminera tillräckligt av denna syra i urinen. Detta är anledningen till gikt och artrit kan behandlas med olika typer av läkemedel.

Här kan du läsa resten av artikeln.

Är akupunktur bra för gikt?

Är akupunktur bra för gikt?

Akupunktur mot gikt kan hjälpa till att lindra symptomen av smärta och inflammation. I akupunktur är fina nålar in i olika punkter på kroppen för att kontrollera smärta. Vid behandling av gikt, är det sagt att akupunktur kan hjälpa till att stimulera endorfiner, som är naturliga analgetika för att minska smärtan av gikt och hjälpa patienterna känner sig mer avslappnad. Akupunktur mot gikt är tänkt att minska urinsyra nivåer i kroppen. Höga nivåer av urinsyra orsakar kristall insättningar bildas i lederna, som orsakar smärta, rodnad och svullnad.

 

Gikt är en form av artrit som orsakas av förhöjda nivåer av urinsyra i blodet och urinen. Konventionell behandling av gikt inkluderar följa en låg purin kost och begränsa kött och alkoholintag. Puriner finns i ansjovis, sardiner, korn, och blomkål, bland andra livsmedel. Mediciner inklusive icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel är också ofta ut för att lindra smärta och svullnad, som är kortikosteroider. En medicin som heter kolchicin är också rutinmässigt föreskrivs i behandling av gikt, och tolereras i allmänhet väl av de flesta patienter.

När en person vill prova akupunktur för gikt, är det viktigt att arbeta med en erfaren läkare. Av säkerhetsskäl är det viktigt att akupunkturnålar är helt nya och steril. En läkare kan ibland rekommendera en akupunktör som har arbetat med gikt patienter eller patienter som har upplevt kronisk eller svår smärta.

Vanligen drabbar gikt ett enda gemensamt, vilket oftast stortån. Det kan påverka flera leder dock även leder i händer, fötter, armbågar och fotleder. Smärtan av gikt kan komma plötsligt och beskrivs ofta som en bultande, olidlig smärta. Ibland är gikt smärta så svår att bära skor kan vara omöjligt, när leden mellan stortån påverkas.

Läs resten av artikeln här.

Gikt och motion, finns det något samband?

Läkare föreslår att individer med diagnosen gikt bedriva fysisk träning som ett sätt att bibehålla rörligheten i lederna. Motion och gikt har ingen ytterligare medicinskt bevisat förhållande som fysisk aktivitet hindrar inte gikt attacker uppstår och minskar inte urinsyra kristaller i storlek eller antal. Hämmande gikt attacker kräver att individer följer en diet som eliminerar eller minimerar antalet livsmedel intas kända för att innehålla purin. Patienterna måste också förbli väl hydrerad och ta mediciner som ordinerats.

När människor konsumerar livsmedel som innehåller purin, bryter kroppen kemikalien ner i urinsyra. För det mesta, njurar eliminera syra från kroppen. Vissa människor, dock inte metabolisera urinsyra så effektivt som andra gör, och syran färdas genom blodet och kommer in i synovial slemhinnan i lederna i form av kristaller, vanligen kallat tophi. Fastän bara storleken av en vit blodcell, kristallerna ackumuleras och irritera fogen. Detta är villkoret läkare kallar gikt.

Vårdgivare anser gikt en typ av artrit, som villkoret generellt påverkar lederna. Det kan påverka något gemensamt i kroppen, men oftast visas i stortån, som i allmänhet verkar rodnad och kan svälla. Detta orsakas av inflammation i leden, och patienterna klagar typiskt brännande smärta. Den drabbade leden kan också verka stela och svåra att flytta. Motion och gikt under en sådan aktiv attack är relaterade endast av irritation som utövar skulle orsaka leden.

Behandla gikt i detta skede i allmänhet kräver upplyft och vila det drabbade området, tillsammans med hjälp av kall kompress applikationer. Läkare föreslår ofta använder over-the-counter eller receptbelagda antiinflammatoriska läkemedel för att minimera smärtan av gikt. Skov i de inledande stadierna av sjukdomen brukar inträffa sällan och lösa utan ingripande. Individer för vilka tillståndet inte löser eller människor som drabbats av upprepade attacker kräver vanligtvis ytterligare utvärdering. Läkare utför fysisk undersökning av det drabbade området och utvärdera urinsyranivåer i blodet.

Läs resten av artikeln här.